måndag 28 juni 2010

Såld på barfotalöpning!

Efter kvällens löpskola kan jag bara konstatera att det är roligt att springa barfota! Inget gelé i hälen som gör steget klumpigt och fötterna får verkligen arbeta i varje steg. Och vilken kontakt man får med underlaget! Det är ansträngande för fötterna och benen att springa barfota, så man bör inte göra det alltför ofta.

Så vad säger ni: borde jag investera i de vackra skorna nedan? ;)

4 kommentarer:

  1. Och vad var det för underlag? Inte grus hoppas jag.
    Åsa

    SvaraRadera
  2. Det var mest gräs, så det var mjukt och bra! Men vi sprang lite på löpbanan också.

    SvaraRadera
  3. Intressant. Vet du varför barfotalöpningen är ansträngande? Är det för att vi är så vana att ha skor på oss, eller har det i alla tider varit ansträngande?
    Jag har faktiskt hunnit tänka tanken, jag som inte har skor som man kan springa i. Vid sällsynta tillfällen känner jag nämligen ett behov av att springa för att bli av med överskottsenergi, men hittills har fotsulorna varit för ohärdade till och med för det finkorniga grus som finns på strandpromenaden intill. Har fått slänga mig i havet för en simtur i stället...

    SvaraRadera
  4. Den allmänna uppfattningen verkar vara att våra fötter har blivit alltför lata p.g.a. nutidens superdämpade löpskor. Därför måste man vänja fötterna stegvis vid att börja springa barfota. På stenåldern hade de inga skor och då gick det ju hur bra som helst att springa barfota!

    Rekommenderas att man börjar med att springa barfota på gräs!

    SvaraRadera