Cykelgalning på äventyr

Äntligen skulle cykelturen till Replot bli av! Pernilla och jag hade flera gånger talat om att jag skulle cykla dit och hälsa på, men jag hade skjutit det på framtiden. Ärligt talat, så hade jag tidigare fegat ur p.g.a. den långa sträckan på Riksåttan. Då jag på lördagen fick klartecken att jag var välkommen nästa dag, var det bara att börja förbereda sig.

Jag startade på söndagsmorgonen kl. 8. Jag var utstyrd i reflexväst...

... medan cykeln var utrustad med styrväska och stänkskärm.

Ända till Munsala var motvinden hanterlig, men genast jag började styra ut mot Riksåttan var det som om väggen kom emot. I Oravais, efter 50 km, tog jag min första paus och intog frukost nr. 2. Farten sjönk ännu mera efter pausen, men jag försökte ta det lugnt och njuta av solskenet istället. Till all lycka var det inte så mycket trafik. Då vägrenen tog slut, tog jag en omväg via Maxmo och Vassor. Plötsligt kände jag igen mig: det var ju här vi cyklade i Botniacyklingen! Efter att ha blivit jagad av ett par ilskna fåglar (det börjar bli en vana) anlände jag till Tesses Café, där jag åt lunch nr. 1 i form av en hamburgare och en gigantisk glass.

I Kvevlax vek jag av på genvägen, som Google Maps så fint hade ritat ut åt mig. På kartan såg vägen stor ut, men det skulle ha lönat sig att kolla "Street view" också, för plötsligt tog asfalten slut! Jag mötte en motionär som sade att grusvägen inte var så lång och att den var i ganska bra skick. Hon visade sig ha rätt och jag gratulerade mig själv till att jag hade vågat fortsätta. Så var det dags att svänga in på nästa väg och det var också en grusväg, som tyvärr inte var i lika bra skick. Efter lite funderande tog jag risken och fick cykla väldigt försiktigt några kilometer och försöka undvika de värsta stenarna. Bakdäcket hade oroväckande lite luft i sig, och jag var rädd att jag skulle få punktering mitt i den ödsliga Karperöskogen.

Så kom äntligen den efterlängtade Jungsundvägen och jag kunde meddela Pernilla att det bara var 14 km till Replot. Då jag kämpade mig över bron stod Pernilla där och fotograferade mig. Vi cyklade till deras hus i byn, där jag fick fräscha upp mig medan de grillade. Sedan fick jag avnjuta en brakmåltid bestående av grillat älgkött och nypotatis. Till efterrätt blev det en mumsig morotskaka!

Tiden går fort när man har trevligt, och plötsligt var det dags att bege sig tillbaka. Vi gjorde ett försök att fylla på luften i bakdäcket med den medhavda handpumpen, men det resulterade i att all luft pyste ut! Pernillas sambo hämtade grannen, som hade med sig rätt sorts cykelpump. Jag kunde starta hemfärden och behövde inte ringa pappa och be honom komma och  hämta mig.

Pernilla följde mig en bit på vägen, och sedan tackade jag för mig och cyklade vidare. Hemresan gick betydligt lättare. Jag tog en asfalterad genväg hem och i Smedsby trampade jag på i 38 km/h tack vare medvinden. Eftersom klockan var mycket cyklade jag på Riksåttan även där vägrenen saknades, och som tur blev jag inte överkörd på det farliga vägavsnittet. Jag pausade i Oravais, där jag åt en Panini. Sedan var planen att cykla ända hem, men jag blev så trött att jag svängde in till brorsan i Nykabi. Min svägerska utbrast "Vad har du för fel?!" då jag berättade hur långt jag hade cyklat. Ja, vad svarar man på det? Vissa målar tavlor och jag cyklar ;)

Den sista biten hem gick lekande lätt, trots att jag var sjuk både här och där. Det var en härlig dag! :) Tack för allt, Pernilla och Christian!

Här är dagens statistik:

Jakobstad-Replot, 117 km, 23,04 km/h, aktiv cykeltid 5:04:43
Replot-Jakobstad, 116 km, 27,02 km/h, aktiv cykeltid 4:17:33
Timmar borta hemifrån: 14 h