lördag 30 juli 2011

BotniaCyklingen

Vi klarade det! Och med en tid som vi är nöjda med dessutom: 106 km på 3:34:10, vilket innebär en medelhastighet på 29,70 km/h. Och jag kom på plats 16 av 95 i damernas motionsklass! Men vi tar det från början...

Vi var inte ute i så värst god tid i morse, för egentligen skulle man vara på plats före kl. 8.00 för att hämta ut nummerlapparna, och vi anlände lite efter detta. Men vi hann ändå till starten.


Planen var alltså att ta det väldigt lugnt, men som jag så fint läste i BotniaVasans gästbok i vintras, så "tå numberlappin kombär på bryysti, så far veti upp i röve!" Så vi hakade ganska snart på en klunga som hade helt bra fart.

I ett tidigt skede såg vi en något överviktig finsk karl på en skranglig vägcykel och en senig man på en hybridcykel. Vi beslöt oss för att hänga på dem, för de verkade ha bra fart. Varje gång de gjorde ett ryck följde vi efter. Vi pausade en gång under loppet, och tryckte i oss bananer, saltgurka och energibullar samt fyllde på vattenflaskorna. Eftersom jag hade min CamelBak och Patrik hade två vattenflaskor, klarade vi oss med bara en påfyllnadspaus. Efter pausen hade vi stora problem att haka på de tidigare nämnda karlarna igen. Men vi kom i kapp dem och följde dem genom olika klungor.

Loppet flöt på ganska bra tack vare klungcyklingen, men i slutet hamnade vi att dra en del själva i motvind. Mina ben var fyllda av mjölksyra och Patrik kunde inte känna av sina lilltår. Det kunde ha gått galet. Tänk om vi inte skulle ha orkat ända till slutet? Men tack vare de finska männens draghjälp och ren skär envishet gick det, och vi korsade mållinjen tillsammans. Jag är så stolt över oss!


Och nu är jag mäkta nöjd och kan beundra mina tre medaljer och mitt trippeldiplom: 30 km löpning, 53 km skidåkning och 106 km cykling under ett år.


Det är visst lite skrytvarning här på bloggen idag, men jag är bara så extremt nöjd med vår prestation. Patrik orkade dra på med sådan hurja fart, fastän han inte har hunnit cykla lika mycket som jag. Och vilket roligt lopp det var! Fin natur, bra arrangerat och härlig stämning med folk som hejade på längs vägkanterna. Det finns visst en del att lära sig om att cykla i klunga, men huvudsaken är att vi klarade oss utan vurpor.

Nu är det dags för lite välförtjänt sofftid!

14 kommentarer:

  1. Klart du får skryta, så duktig och energisk som du är! Och vad roligt att du och Patrik kunde göra det tillsammans!

    SvaraRadera
  2. Vilken bra tid! Jag och mamma hejade nog på er där 7 km innan mål, men jag måste säga att jag inte är helt säker på att jag sett er :)

    SvaraRadera
  3. Malin: Tack! Jo, det bästa med hela dagen var att vi cyklade tillsammans.
    Johanna: Jo, det var nog oss ni hejade på. Tack för det! Jag sade åt Patrik efter att vi passerat er att jag brukar läsa din ultralöparblogg! :)

    SvaraRadera
  4. Jätte GRATTIS!! Måste verkligen känns super bra. Och tänkt att ha genomfört hela trippeln, verkligen duktigt!

    SvaraRadera
  5. Tack! Jo, det känns jättebra just nu. Och det känns bra att ha fått trippeln. Cyklingen var betydligt lättast av de tre grenarna. Då jag sprang spydde jag och fick kramper. Och då vi skidade var det ju ganska kallt.

    SvaraRadera
  6. En olsi koskaan uskonut että ME ja Patrik ollaan joskus samalla maalilinjalla :)T.Arja

    SvaraRadera
  7. Vad jag är stolt över dig! Eller er!:)
    Susse

    SvaraRadera
  8. Arja: Det här är bara början! :)
    Susse: Tack!

    SvaraRadera
  9. Så du kände igen mig? Det är jag imponerad av :)

    Jag blev faktiskt nästan sugen på att börja cykla själv när jag såg alla cyklister under dan. Min sambo har cyklat fyra år i rad (3 år den länge sträckan), men själv har jag bara en vanlig "mommopeed" som knappt rullar, så ska jag cykla ska jag ha en ny cykel.

    SvaraRadera
  10. Jo, jag har ett bra ansiktsminne! :)

    Kanske cyklingen skulle bli ett bra komplement till löningen? Jag köpte cykel i våras och nu har jag blivit riktigt biten. Och loppet var faktiskt jätteroligt!

    SvaraRadera
  11. Men det gick ju så snabbt! :) Jag förstår att min sambo och min lillebrors sambo kände igen mig, men någon annan, wow! :)

    Jo, cykling vore nog ett bra komplement till löpningen. Men iofs har jag gymkort till WSC/LadyLine också och där finns ju all möjlig alternativ träning. Jag får fundera och avväga. Hittar jag en billig och bra begagnad racer i rätt storlek så är ju saken biff, men att lägga ut nypris är jag tveksam till.

    SvaraRadera
  12. Ni hejade med sådan inlevelse, så därför tog jag en extra titt på er! ;)

    En racer till nypris är ju inget man längtar efter att betala precis. Hoppas du hittar en begagnad! Men på gymmet får man nog all träning man behöver också förstås, precis som du säger. Min cykel är en hybrid med ganska smala däck, så den går bra på landsvägen. Den får duga, tillsvidare ;)

    SvaraRadera
  13. Kul att det gick så bra! Och grattis till trippeln! Kändes trist att inte kunna vara med i år då man varit med alla tidigare år.

    Men hur var det med vinden riktigt? Läste på tidningen att det gick 20 km/h där framme vissa partier och det är ju extremt!

    Vänta bara några år så cyklar du runt på en 6000 euros hoj med Dura-Ace Di2 komponenter... ;)

    SvaraRadera
  14. Tack! Det gick över förväntan, faktiskt. Och vi tyckte båda det var jätteroligt! Hoppas du kan vara med nästa år. Men någon 6000 euros hoj blir det nog aldrig! ;)

    Vinden var mestadels skonsam. Eller i alla fall där längst bak i klungan där vi låg och tryckte. ;) Men de sista 20 kilometrarna blev det riktigt tungt, för då kom vinden rakt fram i från och vi var bara 4 personer i klungan. Vi turades om att dra. Tänkte dra riktigt slut på mig ett tag, men som tur fanns det andra som hade krafter kvar och kunde ta över.

    SvaraRadera