Idag fick jag följande intressanta kommentar: "Jaja, Katarina, du bara springer och springer, men du kommer aldrig fram". Det kanske stämmer, men jag har väldans roligt medan jag söker mitt mål! :)
För tillfället springer jag dock inte så mycket. Onsdagens springtur var ganska plågsam, för pulsen var hög och kroppen var trött. Det känns lite som att jag har en begynnande flunssa i kroppen. Dagens springpass byttes alltså ut till vattenlöpning, vilket också var smart med tanke på att mina ben är så styva. Vi får se hur det känns imorgon. Om det känns bra tror jag att jag tar långlänken då.
Jag har hunnit använda min nya pulsklocka tre gånger. På onsdagens springpass fungerade GPS:en riktigt bra och jag kunde se hur många minuter varje kilometer tog. Däremot fungerar den inte så bra i tät skog, men det är ju förståeligt. I vinter blir det att testa hur bra den fungerar då jag skidar. Jag är så glad över min fina present! Ännu har jag inte hunnit bekanta mig med alla finesser, men snart så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar