Vasaloppet 2012 - del 1

På torsdag eftermiddag packade Team Vesterlund bilen full och startade den långa resan mot Mora. Arja och jag var skidåkare, medan Peter var vallningsansvarig och Patrik fungerade som reseledare / chaufför / kock. Vi körde ner till Åbo och åkte över med Viking Line, där vi åt en maffig trerättersmiddag som uppladdning. Vi hade vissa svårigheter att hitta ut ur Stockholm p.g.a. ett vägbygge som gps-navigatorn inte visste av, men efter en stund hittade vi rätt väg. I Sverige var det redan vår, så det fanns inte så mycket snö.

Vi anlände till Mora vid lunchtid. Vi strosade runt i målområdet och på stan samt hämtade ut våra nummerlappar. Av någon underlig anledning skedde uppseedningen i ett annat hus och först från kl. 16 framåt. Arja och jag stod i en evighetslång kö och väntade på vår tur. Jag seedade mig till sjunde startled, men att komma till sexan lyckades inte. Arja lyckades till all lycka seeda sig till nionde startled, fastän hon trodde att hennes tid från BotniaVasan inte skulle räcka till. Efter allt köande och väntande var vi alla rejält trötta. Dessutom var det ett fullständigt trafikkaos i Mora, som inte gjorde saken bättre.

Vi hämtade stugnycklarna och begav oss till stugan som vi hyrt i Evertsberg. Vi blev alla så lyckliga då vi kom fram, för stugan visade sig vara hur mysig som helst och låg precis intill Vasaloppsspåret! Det fanns en skild vallningsbod också, så det kunde inte bli bättre.

Stugan syns i bakgrunden

Nästa dag testade vi skidorna som Peter provvallat kvällen före. Spåren var stenskarpa och isiga. Jag tog några stavtag och kunde inte bromsa förrän en kilometer senare. Vi blev lite oroliga för att spåren skulle vara likadana nästa dag.

Arja, Patrik och Peter i det vackra vädret

På eftermiddagen for vi ut på en sightseeingtur och stannade vid Risberg. I Sälen shoppade vi loss i Stadiums tält. Dagens skörd blev: skidmössa, skidhandskar, t-skjorta, träningsunderkläder och gula linser till solglasögonen. Vi bekantade oss med starten i Sälen och började känna oss lite nervösa.

Superkvinnan!

På hemvägen började jag känna av lite halsont och började hosta. Tänk vad bittert om jag skulle bli sjuk! Kvällen gick åt till kurering, mental laddning och vallning av skidorna. På skidornas fästen satte vi klister med en kallvalla ovanpå. Överst sattes lite Anti-icing spray.

Många vallor att välja på!

Vi gick och lade oss tidigt, för det var väckning kl. 4.15 nästa morgon. Men den stora frågan var: skulle man få tag i någon sömn?