Farväl, vinter!

Nu har jag insett att det är vår. Söndagens skidpass fick bli vinterns sista, för här och där kikade stenar, jord och vattenpölar fram i skidspåret på Öjberget. Dessutom var det hopplöst bakhalt, för jag inte hade lyckats med vallningen den här gången heller.

Det här med vallning är en vetenskap för sig, särskilt den här årstiden. Jag lyckas dra med mig varje barr i skidspåret, men ändå är det bakhalt. Några vallningstips, någon? På bilden syns det i förgrunden vad jag skrapade bort från skidorna i söndags! Observera annars min fina vallningsverktygsback! Det är ju bra om det ser proffsigt ut i alla fall!

Nu är det alltså springande som gäller. Igår var jag ut och sprang 7,5 km och det kändes riktigt bra. Kanske det var tack vare mina nyinköpta kompressionssockor? Dessutom hade jag köpt en springmössa som verkligen andades men samtidigt var vindtät. Lyxigt!

Ikväll har jag varit på vattenlöpning för att mjuka upp benen lite. Jag tänker inte göra samma misstag som förra våren och dra på mig en belastningsskada p.g.a. alltför ensidig träning. Så småningom skall jag också investera i ett par rullskidor för att hålla uppe armstyrkan även under sommaren. Det är spännande tider vi lever i, gott folk!