I morse då jag vaknade tänkte jag spontant: Ut i naturen! Jag begav mig till Larsmo för att prova på
Holms vandringsled (12,5 km). Eftersom det var vackert väder hade många glada vandrare kommit på samma idé.
|
Grönt är skönt |
|
Den påpälsade skogsmullen |
Eftersom jag var rädd att bli förkyld igen, hade jag satt på mig alltför mycket kläder. Svettigt! Naturen var vacker och påminde lite om Lappland.
Det finns mycket rötter och stenar på de tidvis blöta stigarna, så man fick kolla noga var man satte fötterna. Som tur hade jag mina terränglöpskor. Till en början gick jag mest, men vartefter jag fick upp värmen började jag springa mera. Förkylningen var ett minne blott.
|
Älskar de här skorna! |
|
Moln i viken |
Efter 5 km kom jag till Molnviken, där det finns en välutrustad rastplats med grillkåta och utedass. Jag knaprade på ett äpple, medan jag avundsjukt sneglade på alla barnfamiljer som grillade korv. Jag studsade vidare över rötter och stenar. Jag kom till en solglänta, där det skulle ha varit perfekt att sitta med gubben och dricka kaffe med kanelbulle. Nästa gång skall skogsmullen alltså ha med sig gubbe, korvpaket, kaffe och kanelbulle!
Slutet av vandringsleden gick på spånbanan, som var väldigt backig och trevlig. Tror bestämt jag måste dit och springa snart. Larsmo is the shit!
Meilläkin on tuo Gunden kirja.Hienot maisemat .
SvaraRaderaJo, jag bläddrade lite i boken hos er. Lånade den från biblioteket nu.
SvaraRaderaVad fint det såg ut. Kanske värt en utflykt? Och inga älgflugor?
SvaraRaderaSue
Jo, väldigt värt det! Såg inte till några älgflugor. Men jag har inte kollat om jag tog med några hem, så vad vet jag.
SvaraRadera